Walking

Tjatja, tisdag idag. 9 mars 2010. Redan mars.
Det är 103 dagar kvar till vi går ut på sommarlov. Om jag räknade rätt. Jag är inte helt hundra på vilket datum det är vi slutar. Men cirkus 103 dagar iallafall. 103 dagar känns mycket, tycker jag. Det känns bättre i så fall att säga 3 månader. Det känns inte lika mycket, inte lika illa. Eller?

Jaja. Idag var det en bra dag. Eller en bra förmiddag. Den 11 december 2009 lämnade jag in specialarbetet. Det stora arbetet om Sverigedemokraterna alltså. Idag, 9 mars 2010, fick jag det tillbaka. Eller jag fick åtminstone se resultatet och lite sådant. Det blev ett MVG. Jag finner fortfarande inga ord på hur jäkla glad jag är. Jag känner mig faktiskt stolt. För så mycket som jag krigat med det där arbetet. Så mycket tid som jag lagt ner på det. Och nu. Nu blev det högsta betyg på't. Känns obeskrivligt.
Det var väl nånstans på syslöjden som det blev en lite mindre bra dag. Konstigt nog så är det oftast just då på den lektionen som allt går åt pipsvängen. Fast denna dag var det ingen symaskin som krånglade, det var inga nålar som man stack fingarna på. Det var bara jobbigt. Dagen fortsatte i en snigeltakt efter syslöjdslektionen fram till 14.30-tiden då vi slutade för dagen. Och nu är klockan 17.05. Jag skulle egentligen vara i kyrkan just nu med folket men jag orkade/orkar inte. Och vill inte heller. Det här är en sån dag då jag vill bo i soffan. Så det har jag väl gjort sen vi slutat. Fast jag har bakat också. Kors i taket. Jag bakade en kladdig kladdkaka med hallon i. Helt underbart gott, om jag får säga det själv.
*
Jag måste säga att det känns som om våren är på ingång. Plusgraderna har stigit ytterligare och vid kanterna på alla hustak droppar det vatten. Asfalten har tittat fram. På ytterst få ställen ute kan man skymta gräs. Dock är det brunt gräs man skymtar men för tusan, det betyder ju att snön är på väg bort.
Imorse när jag kilade iväg till skolan kände jag solen värma lite smått i ansiktet. Under fötterna kunde jag höra gruset knastra mot asfalten. Fåglarna sjöng. På lunchrasten i skolan såg man en hel del elever sitta i trappan utanför skolan i solen. Småfrös säkert lite men man måste ju ta vara på't när solen är framme. Ett grabbgäng spelade samtidigt fotboll på skolgården, utan massa ytterkläder. Vårkänslor!
Åh, jag hoppas innerligt att våren kommer snart. Jag önskar man kunde knäppa med fingrarna och över en natt så har snön försvunnit spårlöst och man ser tussilagoblommarna vid vägkanten.
Fast om det fortsätter såhär är våren här snart, garanterat!