Påskafton

Det är lördag och det är påskafton. Liksom, påsk. Det känns nästan overkligt. Sen jag började nian efter sommarlovet förra året har tiden bokstavligen flugit förbi. Idag är det helt plötsligt påskafton. Och om lite mer än 2 månader går jag ut på sommarlov. Igen. Fast nej, nu ska vi leva i nuet. Tillbaka till påsken.
Hela påskhögtiden har alltid varit en glädjefylld högtid. Bortsett från ett par år när jag var yngre då mamma fortfarande var sjuk då. Men annars förknippar jag alltid den här helgen med god mat och underbart sällskap, påskägg, godis, påskkärringar, färgglada fjädrar och små kycklingar som man kan se vart man än blickar.
Genom åren har jag lärt mig att aldrig ha för höga förväntningar på såna här speciella tillfällen, just för att inte bli sådär besviken när det inte blir som man tänkt sig. Förväntningarna kan förstöra så mycket.
Men tyvärr har jag aldrig lyckats att inte ha förväntningar när det gäller julen, det går bara inte. Det kommer väl, antar jag. Jag har lyckats få bort påskförväntningarna, då kommer jag lyckas med julen också när den väl kommer. Men jag orkar knappt tänka på den nu, nu är det påsk som gäller!
Det är faktiskt riktigt skapligt rofyllt att slippa dom jobbiga förväntningarna, det känns så mycket bättre att bara ta det som det kommer och göra det bästa utav det hela. På så vis blir det oftast så. Bäst alltså.

För 1 timme sen vaknade jag ungefär, vid halv 11. Men jag vaknade inte upp av mig själv. För hör och häpna, det var en fluga som väckte mig.
Ni vet på sommaren, en riktigt het sommardag, solen ligger och trycker och man är inne i hemmet för att hämta, ja, inte vet jag, en bok kanske, och man hör det där surrande ljudet när man kliver in till sitt sovrum. Man blickar mot fönstret och innan man ens nått fönstret med blicken vet man att det är en fluga eller kanske en geting som olyckligtvis har letat sig in just genom ditt fönster.
Då, under den stekheta sommardagen, blir man nästan irriterad och tänker att flugan är dum i huvudet som flyger in i fönstret gång på gång och tror att glaset ska vara borta i nästa sekund.

Imorse blev det däremot andra känslor. Så fort jag slagit upp ögonen, hörde det surrande ljudet som gång på gång fick sällskap av "glas"ljudet sa jag högt för mig själv: Sommaren kommer, sommaren kommer!
För eller hur, det är ju ett superbra tecken?! När flugorna börjar komma fram betyder det att vi går mot bättre tider. Mmh, happy.

Efter att jag förundrats i några minuter av den surrande flugan, och även släppt ut han i naturen, klev jag sakta men säkert upp. Öppnade dörren. Och möttes av en glad mamma. Man fick en glad-påsk-kram och fick direkt som uppgift att leta efter mitt påskägg. Hallå, man blir aldrig för gammal för påskägg och fisk-mittemellan-fågel-letning! Efter en hel del "nu bränns det", "kallt kallt kallt", och "nu bränns det som in i bomben!" hittade jag påskägget inne i städskrubben i en vattenkanna, på fisknivå.
Mammsen hade köpt 1 par örhängen, strumpbyxor, cashewnötter och godis och tryckt ner det i ägget. Snacka om en underbar början på denna påskafton. Nu börjar klockan ticka snabbare och snabbare känns det som eftersom denna morgon är strax slut. Om ett par timmar får vi besök av mormor, Lasse, Grabbarna Grus och Benny. Påsklunch skall ätas, självklart! Och nu anropar duschen, sedan antar jag att jag måste ta itu med dammsugaren som mamma ställde in på mitt rum för ett bra tag sen. Men men, det måste göras. Hörs!

Och förresten, glad påsk till er alla!