Midsommarafton

Som sagt, det är midsommarafton och I gotta feeling that tonight's gonna be a freaking good night! Är taggad till tuuuusen.
Och på tal om något annat och ingenting sitter jag och lyssnar på gamla sommarplågor. Bland annat Fridas låt Dunka mig gul och blå. Hennes dialekt är ju supermysig men det är nästan så jag blir irriterad när jag hör hennes röst. Men samtidigt sitter jag och lyssnar på den om och om igen. Fast nej, nu byter jag till förra årets. Svennebanan. Åh, och I'm yours med Jason. Sommerplåga är det väl men det är inget som plågat mig. Nä. Hihi nu är det Svennebanan igen.
Och på tal om ingenting igen - vad sjutton hände med vädret? Termometern visar 24,3 grader men utanför fönstret är det ett molntäcke som täcker hela himlen och bara några enstaka ljusstrålar lyckas leta sig ner till jorden. Fast i för sig så ska jag inte klaga. Det vore ju katastrof om det snöade med kanske 10 minus. För liksom, svenska sommaren är ju som en liten berg- och dalbana. Allt är möjligt här, he he. Möjligheternas land! Fast nä, nu tänker jag bara på USA och det är ju helt fel ute. Rörigt inlägg, hmm.

The call - Regina Spektor. Också superduper men det är ingen sommarplåga. Bara allmänt fin. Ja. Och Dancing shoes med Gavin DeGraw. Äh, det kommer väl sluta med att jag gör mina egna sommarplågor eller nått. Min musiksmak vandrar nämligen väldigt lätt iväg från det vanliga, stora spåret. The Middle - Jimmy Eat World. Det är mumma. Och Hear you me, med samma boys. Jimmy Äta Världen. Vet nu inte riktigt vad som hände med det här inlägget. Musik hit och dit, blah blah blah som Ke$ha skulle säga. Åh, vad drygt det här blev.
Kärlek vid sista ögonkastet - Maskinen. Seriöst.