Jag sitter här nu med brist på bättre underhållning. Eller jag sitter väl här i väntan på att vi ska börja dra. Jag är helt klar. Nyduschad, har packat allting, är grymt redo för att åka. Pappa och Maria däremot fick precis för sig att de skulle moppa golvet här hemma. Eh. Jag som vill åka. Men samtidigt är det kanske bra att det går långsamt. Då kan jag verkligen tänka till om jag har glömt något för det ger mig alltid ångest. Det är alltid jag som glömmer något. När vi åkt upp till Rättvik har jag en gång glömt handdukar, någon annan gång var det tandborsten som fick stanna kvar hemma. Frustrerande, he he. Och nu när man reser inom Sverige kan man ju inte heller veta till hundra procent hur vädret kommer bli. För liksom, det växlar ju alltid så fort här. Stressmoment, jo tack!
Men när vi väl sätter oss i bilen kommer jag ha hela baksätet för mig själv. Kommer ligga där och gosa med min kudde och ha det allmänt bra. Så galet skönt att ligga där och kunna breda ut sig liksom. Annars om bilen är fullproppad sitter man ju ihoptryckt som en jagvetintevad. Detta är lite bättre. Hihi. Jaja. Lyssna på Lars Winnerbäck - Timglas vettja.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar