Kvällen var fin trots min jävla halsonda. Det är mot kvällen och på morgonen som det är som värst. Totally. Kvällen spenderades iallafall på min mammas pojkväns gård där hela huset grillade för fulla muggar. Mums för magen fast aj för halsen. Men jag kan verkligen säga att det kändes skönt att äta något annat än glass. Man vill ju ha något att tugga på, lite motstånd liksom! Jaja. Sitter iallafall här nu och är nära på att avlida. Det som brukar kallas halsmandlar har liksom blivit halsmeloner. Jag lovar.

Jaja. Jag lider men jag lever. Trots allt. När jag efter en massa timmar där kom hem satte jag mig här. Såg att jag fått en kommentar. Blev så förbannat glad av det han/hon skrev, vet nämligen inte vem det är. Det var en sån där anonym. Men det uppskattas lika mycket för det! Satt med ett leende på läpparna ett bra tag. Eller, det sitter kvar där nu till och med. You know who you are, din anonyma smickrare!