Denna söndag vaknade jag upp sådär konstigt tidigt igen - klockan 8. Prick klockan 8. Jag är nog inställd på skolsömn. När man kommer in i sina vanliga rytmer, sina vanliga tider. Det är nästan som om man har en väckarklocka uppe i knoppen varje morgon som ringer utan att man egentligen hör den fast att man reagerar ändå. Ett par timmar senare jag vaknat upp utav väckarklockan i skallen sa jag adjö till staden Västerås och välkomnade in mig själv till byhålan Köping. Pappa och Maria skulle till Skinngubben (en affär som bara säljer skinnjackor) och strosa runt i något köpcenter så hey, varför inte hänka på? Dock hittade jag inget speciellt mycket, en kort jeansjacka fick följa med mig hem bara men jag är nöjd och det är väl det som räknas.
Efter 2 timmar i lilla Köping åkte vi hemåt och jag åkte hem till pojken där jag stannade ett par timmar. Blev bjuden på mat - lax, potatis och citronsås. Makalöst gott!
19.30 tog jag bussen hem till pappsen igen och nu sitter jag här och poppar musik. Jag kör även en repris sen förrförra helgen. Bredvid mig står en liten plastburk med rostade cashewnötter och i vänstra handen håller jag ett avlångt glas med Tonic water. Och ja, jag skriver bara med en hand vilket hasar ner min vanliga speed att skriva på tangentbordet.
Och jag måste bara säga att cashewnötter är nog bland det bästa som finns. Och jag älskar att pappa köpte hem en påse med nötter till mig idag och överraskade mig. Livet är bra lyxigt ibland alltså!
Nej fy, nu ska jag publicera det här - det är faktiskt väldigt svårt att skriva med bara en hand. Eller nja, det är segt som in i sjutton.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar