It starts in my soul, and I lose all control. When you kiss my nose, the feeling shows. 'Cause you make me smile. Baby just take your time now, holding me tight.
En helt vanlig skoldag har det varit idag förutom att franskaläraren var sjuk. Det har aldrig någonsin hänt på 4 år som vi har haft henne, hon har aldrig varit borta ifrån skolan. Istället för Anna hade vi en vikare som satt tillsammans med oss och kollade på Asterix, med svenskt tal och svensk text. Helt onödigt när det var en franskalektion. Så vi försökte övertala vikarien att få sluta tidigare och det fick vi - 45 minuter tidigare än vanligt fick vi lämna salen. Riktigt skönt faktiskt. Jag tror ingen av oss var på franskahumör, vilket vi ofta inte är så det var väl ingen dundernyhet. Och eftersom franskan är dagens sista lektion kom jag hem mycket tidigare än vanligt vilket är himla skönt. Mammsen var dessutom inte hemma och att komma hem till en tom lägenheten är ibland obeskrivligt underbart. Ibland behöver man den där ensamma tiden hemma, åtminstone jag. Under franskan satt Bastian och gäspade och klagade över hur himla trött han var. Jag tror hans trötthet måste överförts till mig eftersom när jag kom hem somnade jag nästan på stört i sängen. Jag hann inte ens känna att jag var trött innan ögonen föll ihop och allt svartnade.
Och nu sitter jag här och gör ingenting egentligen. Bara degar framför datorn och har musik som underhållning. Men jag ska nog ta och stänga ner här snart och lägga mig i sängen och läsa Vinterviken som vi fått av skolan. Jag hann inte läsa i torsdags förra veckan av någon konstig anledning så det är nog bäst att ta igen det nu. Hörs.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar