Helt jäkla sick, dagen är här. Dagen då vi går ut nian. Dagen då tårar kommer strömma ner för mina kinder som två katastrofala floder. Dagen då vi får sommarlov. En himla händelserik dag är det. Igår kväll när jag låg där i sängen för att känna hur jag sakta blev tröttare och tröttare för att sedan vara pigg som en nötkärna idag. Jag kände ingenting. Det var liksom inget pirr eller några förväntingar som jag alltid brukar ha kvällen innan en sommaravslutning. Det var ingenting, typ helt tomt. Och jag känner ingenting idag, faktiskt ingenting. Inget pirr, ingen extra lycka inom mig. Nej, jag vet inte. Det kommer väl, antar jag.
Kanske kommer det när vi sitter där i klassrummet och väntar på våra betyg. Kanske när vi sjunger Blomstertid nu kommer uppe i aulan tillsammans med resten av skolans nior. Kanske när jag går och lägger mig ikväll. Jag vet iallafall att det kommer växla enormt och snabbt mellan ett brett leende på läpparna och tårfyllda ögon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar