Är helt äckligt trött och klockan är bara 23.40. Konstigt att jag är trött redan nu med tanke på att jag låg vaken till tidiga morgonen, klockan 3, inatt. Men som sagt, det är sommarlov! Fast i för sig så klev jag ju upp chockerande tidigt imorse. Fast det är inga problem. Det blir lika tidigt imorgon också. Väckarklockan står på 9, ska nämligen vara på stan imorgon klockan 10 av en anledning jag inte nämner här. Då blir det att cykla härifrån Bäckby ännu en gång och jag älskar't. Finns inget bättre än att cykla, det kan jag säga. Kan också säga att jag ordnat om lite med designen. Precis som Jonna låter jag det vara helt simpelt tills vidare.
Medans jag sitter här i min bekväma säng och skriver detta inlägg som saknar den där röda tråden hör jag min syster på andra sidan väggen. Hon har kommit hem från Rättvik idag, och det är jag jätteglad för. Och jag hör hennes andetag där från andra sidan väggen. Eller nej, man kan inte kalla det andetag. Det är snarkningar. Hon måste varit trött. Sitter och fnissar lite efter var tredje snarkning kanske. Men det låter så välkänt och tryggt på något vis. Tidigare när vi var yngre delade vi rum med varandra. Under en rätt lång tid. Kanske i 3-4 år.
Tänk vad vi har funnits där för varandra. När min mamma var som sjukast. När hennes mormor blev sjuk. Alla hennes mardrömmar. Ja, ohja. Vi har stöttat. Och nej, vi är inte helsyskon. Men för mig är hon som min riktiga syster, på alla sätt och vis. Det blev ett litet touching moment nu men det är väl det som hör till när man är dötrött.
Och jag längtar till Grekland. Kors i taket eller vadå?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar