Äventyr

Göteborg är fantastiskt, det kan jag börja med att skriva. Jag vet att jag kommer bo här någongång i mitt liv. När vet jag inte. Men någongång. Det är liksom givet. Jag i Göteborg är rätt på något sätt.
Imorse vaknade man dock upp till ett mindre lockande väder. Vid nio piskade regnet mot glasrutorna. Det var längesen jag var med om ett sådant regnoväder det var imorse. Oj. Så det blev en lång frukost för oss. Satt allt som allt i två timmar och åt och pratade. Varje frukost här nere är alltid en trevlig måltid. Annars brukar det oftast bara vara att man slänger i sig frukosten helt hux flux men här är det verkligen en "måltid". Man sitter och samtalar och umgås. Jättetrevligt faktiskt.
När de där två timmarna hade gått förbi såg vi att regnet hade upphört och då bestämde vi oss för att vi skulle ut och göra stan osäker. Jag, pappa och Maria satte oss i spårvagnen, linje 7 till och med, det glömmer jag aldrig nu, som tog oss in till centrum. Och det är ett enormt centrum. Himla fint också. Proppfullt med folk var det, ett stort vimmel med människor.
Och imorgon är det ju Gothiainvigning vilket leder till att det är ännu mer folk i rörelse. Pappa som är en gammal fotbollstränare för VSK tycker det är superkul. Jag med i och för sig. Eller jag är väl mest fascinerad över att man stöter på så många som man känner igen. Det är inte varje dag när man är 40 mil hemifrån.

Efter kanske fem timmar strosandes runt i stan tog vi spårvagnen hem igen. Mitt lokalsinne verkar vara på topp. Hittade faktiskt från hållplatsen och tillbaka. Det är en promenad på kanske 20 minuter så lite förvånad blev man att man var helt stensäker på vart man gick och kom rätt. Det är ett gott tecken. Kom iallafall hem med lite kassar. Det blev storshopping för mig idag vilket behövdes. Det inhandlades ett par skor från Scorett, en megasöt klänning från Zara, svarta spetscykelbyxor från Vero Moda och lite underkläder från Lindex. Jag är alltså med andra ord grymt redo för Grekland. Och på tal om det är det bara 1 vecka kvar nu. Snart sex dagar bara. Underbart.

Kvällen har spenderats vid middagsbordet. Vi har fått besök av min kusin Mimmi och hennes flickvän Sofie. Ingen av mig, daddy och Maria hade träffat Sofie tidigare så det var riktigt trevligt. Har by the way ätit havskräftor för allra första gången i mitt liv. Fan vad knepigt det var. Hela kräftan låg där på tallriken. Helt röd och hård. Alla började hugga in och bryta av både det ena och det andra på den röda saken men där satt jag som ett fån. Hallå, hur äter man såna här kräftor liksom? Har alltså lärt mig något nytt idag. Hur man äter havskräftor. Och hur man åker spårvagn in till stan. Skitspännande! Det är väl bra att lära sig I guess. Som sagt, någongång i mitt liv ska jag bo här. Och då måste man kunna äta havskräftor och åka spårvagn.

Nu efter middagen smet jag iväg lite. Är helt obeskrivligt trött efter dagen på stan. Sängen bredvid mig ser så oerhört inbjudande ut men jag ska strax kila härifrån och ut på balkongen för lite smått och gott. På tal om något helt annat är vädret jättebra nu. Eller det är ju kväller men det är inte ett enda moln på himlen så vi har hopp om en fin morgondag.

Nu tog orden slut, iallafall för stunden. Matkoma igen kanske.