Såklart ska ju alltid något hända som trycker ner stämningen och alltihop. Jag har fått magkatarr igen. Och visst, det är nästan en självklarhet att det kommer nu. Eftersom nu kan jag verkligen koppla av och släppa all vardagsstress. Så mycket som jag har haft att stå i sen i vintras har jag aldrig haft tidigare. Stress hit och dit, tusentals saker att göra och tusentals saker som har hänt. Det sliter på kroppen. Så ja, här sitter jag nu med magsmärta utan dess like, ett hemskt illamående och hela kroppen skakar. Det förklarar en hel del varför jag mådde lite pyton igår. När vi var inne i stan skulle vi kika in i Saluhallen. Jag gick kanske tre meter in tills jag kände hur magen var på väg att vända sig ut och in. Ni hajar. När man mår illa är det inte alls bra att känna doften av skaldjur har jag märkt. Ingen olycka hände men det blev en ytterst snabb visit där inne.
Man får inte bara ont i magen och mår illa av magkatarr. Man blir sanslöst trött också. Igår somnade jag redan vid elva. Jag vaknade kvart över ett imorse. Helt sjukt.
Har åt helvetes ont nu men jag kan inget göra. Kan knappt äta heller. Sitter och dricker Proviva istället, det är snällt mot magen. Usch, jävla skitgrejer. Alltid ska det vara något. Det kan aldrig vara prima med mig alltså. Jaja. Vi sitter och väntar in min andra kusin nu, Donald, som kommer hit med sin lilla familj och så. Det blir fika lite senare som man måste stå över. Irritation, yes.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar