Vinter tack?

Jag behöver få ur mig detta innan det blir överbelastning så jag kände att bloggen får vara till hjälpmedel för det den här gången. Om någon minut eller två slår klockan om till 00.00 och det innebär att det har blivit en ny månad. Det har gått från november till december.
När jag myser runt i lägenheten, strosar runt, bakar som jag gjort idag, pluggar liggandes i soffan med massvis tända ljus med mig. Med alla ljusstakar och stjärnor som är utspridda runt omkring mig. När jag hör all julmusik som spelas på teven och radion. Stilla natt, heliga natt.. You name it.
Det är då jag får julkänslor inom mig. Det är då jag känner hur julen kommer närmare och närmare. När jag får dessa känslor inom mig blir jag fylld av lycka. En speciell lycka, men en känsla som inte går att förklara.
När jag kliver utanför dörren rasar allt. Alla julkänslor jag nyss hade inombords. Jullåtarna jag gick och nynnade på. Den lyckliga speciella känslan inom mig flyter bort som sand i vatten, som sedan lägger sig ner på bottnen och skapar en jobbig yta, en sådan som man bara vill få bort och få det klara och rena vatten man hade tidigare innan den sträva sanden kom. Just den här förklaringen menar jag med vintern vi hade förr.
När man var 6-7 år, slog upp ögonen efter en decembernatt och insåg att det snöat decimeter av snö ute. Jag kunde spendera timmar ute i snön. Åka pulka uppe i backen precis ovanför huset i skogen. Bygga stora snöslott och fina snölyktor. Bli nermosad av snöbollar av mina vilda äldre bröder. Det var lycka för mig.
Vad är det för vinter vi har idag? Jag, som är en vinterälskare, går ständigt och längtar tills snön börjar falla under trista novembermånaden, tills träden i skogarna är alldeles vita av snötäcket. Men icke. Det blir ju aldrig så. Sist vi hade en riktig vinter var alldeles för längesen. Jag menar, en vinter utan snö och allt vad det innebär är ingen riktig vinter. Istället för en riktig vinter är det ständigt grått och trist ute. Regnet hänger i luften, om det inte redan ligger på marken eller är på väg ner från molnen. Visst, det ska precis gå över från november till december. Man kanske inte kan förvänta sig 1 meter snö och allt sånt. Men lite vinter-vibbar borde man väl få. Några tecken på att det ändå kommer bli en sån där vinter man hade när man var liten?
Det sista jag vill är att kliva utanför dörren, gå ut på gatan och mötas av det trista vädret. Jag vill hellre sitta inne, se skenet från ljusstaken i mitt fönster, lyssna på alla jullåtar som spelas, mysa i soffan framför teven och se på någon gammal julfilm. Allt för att ha kvar dom mysiga julkänslorna inombords. Men nej, det går inte heller. Jag måste tyvärr möta det jag allra sist vill möta. Så det enda jag kan göra nu och i fortsättningen är att längta tills jag får möta det jag allra helst vill.

Strange and beautiful

If I'm not made for you then why does my heart tell me that I am?
If you're not the one - Daniel Bedingfield

Dagen har varit helt okej, har bara varit på lite smådåligt humör men så kan det ju vara vissa dagar. Jag missade franskan, som var sista lektionen, på grund av luciaträningen som krockade i varandra, vilket var väldigt skönt. Vi fick sluta lite tidigare, som är ett stort plus. Även fast det känns som jag inte varit på en franskalektion på länge. Och anledningen till att det har blivit så få franskalektioner på sistone är därför luciaträningarna och franskan har konstigt nog legat ganska ofta på samma plats på schemat. Fast om jag tänker efter så är det nog bara en veckas lektioner jag missat. Eller inte bara, men ja. Åh vad intressant det blev förresten.
Något som känns otroligt underbart är att vi börjar 12 imorgon. Men något som känns mycket mindre otroligt underbart är att jag måste pallra mig till skolan vid halv 10-10 tiden då det är elevrådsmöte, som jag måste gå på. Styrelsemöte och vad vet jag. Fast då tar jag antagligen med mig alla papper och böcker och allting om specialarbetet och sätter mig sedan i skolan ett tag och jobbar. Eller det får dagen i morgon visa sig. Jag vet faktiskt inte nu.
Idag är det 30 november 2009. Om 30 dagar fyller jag år. Man kan väl säga att jag längtar lite. Hoppashoppashopppas *peppar peppar, ta i trä*
Tvångstanke! Jag blir inte förvånad om ingen förstår, det var nog inte heller meningen att någon skulle förstå. Nu ska jag kila härifrån. Jag har skrivit ganska mycket på sp. arb. idag faktiskt, 3 sidor kanske. Det känns riktigt nice. Om 1 ½ vecka ska det vara inlämnat! Så, det är bara att fortsätta skriva som en dåre. Ciao!

Det är faktiskt inte lätt när det är svårt

Jimmy Eat World - If you don't, don't

Första advent

Nu känner man att julen börjar krypa närmare och närmare. Jag kommer ihåg när det var 5-4 månader kvar. Nu är det mindre än en månad kvar. Inte ens 30 dagar. Trettio dagar. Det är ingenting. Så jag känner att det börjar bli dags för årets julklappshandlande. Jag har en massa julkänslor inom mig. Igårkväll värmde mamma glögg så det doftade glögg och mandlar i hela lägenheten. En härligt doft är det må jag säga. Imorse började jag dagen med att se på en julfilm på tv, En tid för mirakel, hette den. Julkänslorna började bubbla ordentligt inom mig redan då! Tände första adventsljuset. Jag och mamma har även tagit fram lite pynt här hemma. En ljusstake blev det i mitt rum. En stjärna ute i vardagsrummet. Likaså i köket. I mammas rum blev det en stor ljus-ängel. På TV är det överbelastning av julreklamer hit och dit. Nya gossedjur, någon docka som säger en mening om man trycker på magen. Tusen nya mobilmodeller. Och nu visar dom Ensam hemma. Det är en riktig klassiker, åtminstone inom min familj. Jag har kollat på alla fyra filmer varenda år innan jul, kanske i början av december eller något liknande, så länge som jag har kollat på TV i mitt liv. Åh, det är ju så himla mysigt. Men detta år har gått fort. Otroligt fort. Men det är fortfarande mysigt, med jul och allt vad det innebär alltså, och det kommer det nog föralltid vara.
Jag och mamma skulle egentligen över till mormor och Lasse idag, tidigare idag, på adventslunch/fika men så blev det icke.
Nu känner jag hur magen kurrar ordentligt, så jag ska kila ut till mamma i köket och hjälpa till med middagen. Får se om jag uppdaterar något mer ikväll, det får vi helt enkelt se då! Hej.

And I'm getting bored waiting round for you, we're not getting younger and I won't look back cause there's no use.

Paramore - Feeling sorry

Always love

Dagen i skolan i fredags gick väldigt fort. Började 8, och slutade 13.00 ungefär. Då kilade jag och Jeanette ner till stan, köpte en varsin macka från Suwbay och en kaffe. Sedan satte vi oss på stadsbiblioteket och skrev på våra specialarbeten. Tänk en fredagseftermiddag, vi har slutat skolan, det är helg och vi sitter på bibblan och pluggar. Det är riktigt starkt gjort av oss faktiskt! Men grymt skönt är det att sitta där. Man kan sitta i lugn och ro med sina egna tankar. Toppen verkligen. Vi fick mycket gjort på hela 2 ½ timmar.
Efter allt skrivande åkte vi båda hem. Jag åt lite, packade ner sovgrejer och åkte sedan över till Jeanette. Det blev en lugn kväll med lite Monopol-spelandes med henne och bröderna Carlsson. Jag ljuger om jag säger att det gick bra för mig med Monopolen. Men mer om det ska jag inte säga, haha! Vi köpte även mat ifrån Hongkong. Riktigt bra restaurang faktiskt. Rekommenderas!
Vi vaknade imorse runt 11-tiden har jag för mig. Har inte så stor koll just nu. Vi var sugna att se någon barnfilm, lite klassiker sådär. Så det fick bli Håkan Bråkan och Josef. Det kan vara riktigt mysigt att bädda ner sig i sängen och kolla på filmer som man såg när man var yngre.
Runt 15-tiden kom jag hem igen. Nu under eftermiddagen här hemma har jag knappt gjort något vettigt alls. Har legat i sängen, läst lite tidningar. Och kikat på en film som visades på TV, Prinsen och jag hette den. Cute. Tjejfilm till hundra procent I guess.
Lite senare ska jag bege mig till ICA och köpa lite ingredienser till någon maträtt jag ska laga iordning senare. Mamma jobbar ikväll, så jag ska fixa något själv. Bjuder kanske över nån utav bröderna, dom är alltid hungriga, dom björnarna!
Nu ska jag sätta igång med att skriva lite på specialarbetet. Jag kunde inte göra det när jag kom hem eftersom datorn var upptagen + att efter det hade den hackat upp sig ordentligt. Och datorn behövs idag till skrivandet. Och nu blev det sån där superintressant fakta som alla frågade efter. Så, wish me luck!
By the way, imorgon är det första advent. Jag förstår det fortfarande inte. Puss.

Dagens låt: Jimmy Eat World - Hear you me

The lost

Valet är upp till dig, jag har gjort mitt. Du vet vart du hittar mig, om du söker förgäves. Men kom ihåg att en dag kanske jag är försvunnen. Från ditt hjärta. Just nu är det enbart tiden som spelar någon roll.

Nine crimes

Det sägs att ovan molnen är himlen alltid blå men det kan vara svårt att tro när man inte ser den

Den här dagen har varit väldigt skön som sagt. Det behövdes lite ledighet.
Jag har fortfarande inte tagit fram specialarbetet. Huvudvärken är fortfarande lika ihärdig. Nu, på väldigt länge, går det faktiskt inte att koncentrera mig. Jag trodde jag hade blivit van med värken men icke, det gick tydligen att ha ondare.
Det bästa är nog inte att sitta och skriva framför datorn när man dras med huvudvärken men tro mig, värken blir inte bättre om jag lägger mig i sängen och vilar. Konstigt nog. Så egentligen spelar det ingen roll vad jag gör, inget blir bättre. Allt blir bara sämre eller så blir det ingen större skillnad, som jag hela tiden hoppas på. Och jag kan ju inte sluta upp med att inte göra någonting, det går ju inte. Så det gör inget för huvudet om någon blir musikssugen och skruvar upp volymen.
Jag tipsar om Paramore's låtar. Rekommenderas starkt!
Och nu vet jag inte riktigt vad jag ska skriva här. Det tog liksom slut på ord helt plötsligt. Jag hade en hel del att skriva men nu är det som bortblåst. Orden flög sin kos.

Ge mig ett tecken

Idag mina damer och herrar har jag studiedag och det känns helt otroligt underbart. Den här lediga dagen behövdes ordentligt. Huvudvärken tar kål på mig så då känns det bra att kunna vara hemma i lugn och ro. Idag ska jag faktiskt studera, som hör ihop med ordet studiedag, haha. Jag ska skriva på specialarbetet. Det ska vara inlämnat om 13 dagar. Man får lite panikkänslor faktiskt.
Fast först ska den satans huvudvärken lugna ner sig lite, sen kan jag sätta igång med skrivandet. Det kanske blir så att jag får vänta ett par timmar. Tills ikväll, eller nått. Det visar sig hur snäll värken är idag!
Något jag kom på nu är att det är första advent på söndag. Alltså. Det här året har verkligen flugit förbi. Helt sjukt. Nyss var det nyår, från 2008 till 2009. Och snart är det julafton. Och nyår igen, 2009 - 2010. Och om 35 dagar fyller jag år, om man räknar med den här dagen. Det känns både som att livet har stått helt stilla samtidigt som det hänt tusen speciella saker under det här året. Jag vet inte om det är positivt att tiden går så fort. Snart kommer jag väl förmodligen till en tidpunkt då jag vill stanna tiden. Men nu tror jag att jag faktiskt vill att tiden går förbi, och snabbt ska det gå. Positivt eller negativt? Don't know.
Första advent på söndag som sagt. Jag hänger inte med i svängarna!
Puss.

Studiedag imorgon!

I vått och torrt, tjockt och tunt. Så länge jorden snurrar runt trillar jag alltid över just din horisont. Du gör mig lycklig, men det gör ont. Så mycket svårare, men sant. Det tar en stund men jag vet att du känner likadant.

Denna dag har även gått förbi fort, som den gjorde igår. Skoldagen var väl lite seg, men jag överlever. Det blev ingen idrott för en stor del utav klassen på grund av att Luciaträningen låg på samma tid. Fast det var himla skönt att slippa den idag i för sig.
Den här kvällen är nog den bästa på länge. Jag och min Jeanette gick på New Moon. Man gick knäsvag ut ur salongen när filmen var slut. Oj herregud. Jag blev dock frustrerad över en grej, men väljer att inte skriva något mer om det här eftersom det finns någon som inte sett den som vill se den. Jag vill inte förstöra något, hihi.
Taylor Lautner, eller Jacob som han spelar i filmen, är väl helt fantastisk! Man smälter ju för tusan. Herregud säger jag nu också. Filmen får 5/5 toasts *tummen upp och ler stort*

If somebody is gonna make it, that somebody gonna be you

Den här dagen har gått förbi väldigt fort. Dagen började för mig klockan 8. Klassen kunde välja hur man ville arbeta på specialarbetet idag, antingen hemma eller sitta i till exempel biblioteket i skolan. För mig blev det skolan. Jag satt först inne i ett lugnt och stilla klassrum enda tills några busar började spela trummor och elgitarr i musiksalen som var precis ovanför där jag satt. Det störde mig riktigt mycket så jag förflyttade mig till caféet, där det var Andrea's och Daniela's tur att stå. Så jag satte mig där. Slog två flugor i en smäll. Jag gjorde dom sällskap plus att jag skrev en massa på arbetet! 10.20 var det dags för hela klassen att samlas uppe i klassrummet. Där gjorde vi en liten gruppuppgift om boken vi nyligen läst på svenskan. Efter en halvtimme på den lektionen var det dags för mig att trampa vidare till läkaren. Mötte pappa där. Proverna visade inget avvikande, dom var helt normala. Och om ingen förstår vad det handlar om alls så har vi uppsökt läkaren på grund av den förbannade huvudvärk jag dras med varje dag. Så nästa månad ska jag på magnetröntgen eller CT-undersökning som det kallas. Hjärnröntgen alltså. Pga läkartiden missade jag skolans lunch så jag och pappa satte oss på Vivaldi och åt när vi var klara. Det var underbart gott, med kycklingschnitzel och hasselbackpotatis. Mums. Det fanns inte direkt plats för någon skolmat i magen. Jag kom tillbaka till skolan vid 12.30 ungefär, 40 minuter av syslöjdslektionen hade gått. Missade bra tid. När den lektionen var slut var det bara att kila upp till aulan där det var dags för Lucia-träning. Jag har haft mycket på gång idag alltså, så jag har knappt haft en riktig lektion. Varken igår eller idag.
Just ja, jag måste berätta om en knasig grej som jag var med om.
Hela dagen igår efter skolan var jag helt slut, ovanligt trött. Ni vet när man sätter sig ner på en stol känner man hur man knappt orkar resa sig, man vill bara sitta kvar där man sitter och typ somna. Det var en sån dag igår. Runt 18-tiden hade jag en väldans stor lust att lägga mig i sängen och sova. Men jag kämpade för att hålla mig vaken, fast när klockan var 20.30 la jag mig i sängen, blundade och somnade på stört. Jag var otroligt trött som sagt.
Sedan vaknade jag och tänkte "Åhnej, nu är det skola. Jag orkar inte". Men jag struntade i det och hoppade in i duschen. Därefter fönade jag håret, och började sminka mig. Det var då jag började undra. Mamma hade sagt igår att hon skulle åka hemifrån vid halv 7 på morgonen, men då var klockan halv 8. Dörren till hennes rum var stängd, jag förstod att hon låg där inne och fortfarande sov. Jag tänkte "Hmm, skumt. Mamma försover sig aldrig. Konstigt". Jag struntade i det och började fixa frukost till mig. Jag hällde upp fil och plockade ut flingor ur skåpet. Då slår en annan tanke mig. "Hur mycket är klockan?"
Jag gick till mitt rum, letade fram min mobil och såg att klockan var 22.00. Klockan var tio på kvällen.
Haha, gud, jag måste ju vara helt jäkla borta i huvudet. Seriöst. Jag sov i 1½ timme tills jag vaknar och tror att det är morgon. Riktigt lost är jag.
Jag skrattar åt mig, verkligen skrattar. Har gjort det hela dagen när jag tänkte tillbaka på imorse. Knas.
Puss.

Deep inside you, you will understand

Den här dagen har varit riktigt slö och skön. Idag var det min och Jeanette's tur att stå i skolans café och det gick ju toppen! Bortsett från att en porslinstallrik åkte i golvet, men det negativa kan vi glömma bort, hihi. Så hela dagen tillbringades i caféet, inga lektioner. Emellanåt blev det en aning långtråkigt fast det ordnade vi två galant. Vi hade kortlekar nära till hands, det fick bli våran lilla räddning. När vi slutat, runt 13.30-tiden kilade vi ner till Stadsbiblioteket på jakt efter fakta om våra specialarbeten. Vi båda hittade information, så det känns ju också riktigt toppen. Därefter blev det en kort sväng in i några affärer tills vi kom fram till att vi ville ha mat i magen. Så vi gick till Gränden och beställe en varsin Aioli-burgare. Det är läskigt gott. Och helt klart värt priset.
Nu sitter jag här och funderar starkt på att skriva på SO-arbetet. Men jag orkar inte röra en muskel! Orkar inte, och vill inte. Här i soffan vill jag sitta hela kvällen, men jag inser att det kommer nog inte riktigt gå. Matematikprov har jag nästa vecka också. Så det bör jag också plugga, men orkar jag det? Vill jag det? Svarar nej på båda frågorna.
Jag vill även lägga till att jag är i en sån där bergochdalbana-period. Det är väl lite jobbigt kanske. Eller ganska mycket till och med. Ena dagen kan jag ha humöret nere under fotsulan, och nästan känna mig gråtfärdig från morgon till kväll. Andra dagen kan jag ha humöret uppe vid Gud ungefär. Och vara alldeles bubblig av skratt och lycka inombords. Det är knasigt det där, mycket knasigt. Lite frustrerande också. Jag vet ju knappt vart jag har mig själv. Jag kan vakna en morgon och fundera vilket humör det ska vara just denna dag. Det går som sagt upp och ner, hela tiden. Med alla slags känslor inom mig. Ibland en känsla i taget, och ibland alla känslor på en och samma gång. Som en explosion blir det ungefär.
Nu ska jag kila härifrån, men tyvärr inte till specialarbetet och matematikboken. Tyvärr. Ska bara sätta på teven. Hejsvejs.

Fiskmås

Kvällen igår blev faktiskt lyckad. Jag hade inga förväntingar alls inför kvällen. Jag kände ju mer för att gömma mig under täcket och ligga där. Men så blev det inte riktigt. Runt 18-tiden kom lite folk, för att fira Morgan som fyllt stora 19 år! Folket blev kvar till 2-tiden ungefär. Timmarna bara rann förbi. Helt plötsligt blev det midnatt ifrån ingenstans liksom. Fast det är ju ett starkt tecken på att det blev en lyckad lördag som sagt.
Just nu sitter jag med en jäkla knut i halsen. Ni vet oro-knuten. Tanke-knuten. Skit också. Knuten sitter i magen också. Känner mig lite nedstämd. Ganska mycket till och med.
Jaja. Idag har jag varit hos mormor med släkten och firat henne. Det var supertrevligt med god lunch och lite så. Orkar inte riktigt skriva någonting nu. Nedstämd som sagt. Hej.

Don't let them say you ain't beautiful

Dagen började ganska segt. Låg i sängen och slappade i flera timmar tills jag fick en stor lust för att fotografera. Så jag kilade ut och hade älskade kameran med mig. Slänger kanske in några utav bilderna som togs senare.
Om någon timme kommer det lite gäster, bland annat Grabbarna Bus (bröderna Jonas och Erik). Vi ska fira Morgan som fyllde 19 år förra helgen. Det blir go' mat och lite sånt. Men just nu känner jag absolut inte för att sitta ute bland alla och agera social. Är inte på bra humör, jag vill bara krypa tillbaka till sängen, släcka lampan och hoppas det blir natt.
Det är överbelastning med tankar uppe i huvudet också. Det går inte att fördela tankarna i olika kategorier utan allt kommer på en och samma gång.

Denna låt får bli dagens låt, tempot stämmer in på mitt humör pretty good.
The Muse - Uprising

This road is all you ever have

Säg hej till en stressad och allmänt förvirrad Linnéa. Hej!
Hela denna vecka har det varit fullt upp med specialarbetet. Om precis 3 veckor ska det vara inlämnat. Visst, det kanske låter som att vi har bra med tid på oss men när man väl ska sätta sig ner och skriva inser man att tiden inte räcker till. Jag har börjat på inledningen, och lite på första och andra kapitlet. Så det kommer bli mycket skrivandes hemma. Nästa vecka ska jag försöka ta mig till stadsbiblioteket och fixa lite mer fakta och sånt viktigt som behövs. Och om precis 3 veckor är det dags för årets Lucia-tåg i skolan. Idag var första Luciaträningen, som gick helt okej. Men jag känner redan nu att det förmodligen kommer bli en hel del mycket att göra. Det blir kanske uppåt 3 Lucia-träningar i veckan, sen specialarbete och plus alla prov och andra inlämningar. Fast jag vill delta i tåget i år. Antingen nu eller aldrig. Så jag får väl ta dom smällar som kommer under tiden.

Bortsett från Lucian och allt vad det innebär är det väl en hel andra tankar som snurrar. Bland annat ska jag på tisdag tillbaka till läkaren. Under veckan som har varit var jag där som sagt och tog lite prover och sånt. Så då är det på tisdag jag får veta resultaten. Huvudvärk-skit.
Fast nu ska jag inte deppa ner mig i huvudvärken. Icke. Istället för det blir jag varm inombords när jag tänker på att det är knapp 3 veckor kvar till Lucia som jag skrev. Enligt mig är Lucia första jul-tecknet, bortsett från första advent alltså. Något som jag innerligt hoppas är att det ska bli mycket snö i år. Visst, snön kan vara knölig och jobbig ibland. När man absolut inte vill bli "förstörd" av smält snö. Men tänk dig själv. En vinter utan snö är inte en vinter. När jag säger snö ska det vara mycket snö. Inte någon dum slask-snö som tränger in i alla små hål i skorna. Utan snö ska det vara, riktig snö! 1 meter! Okej, kanske inte 1 meter hela vintern, då blir det förmodligen problem med att ta sig fram utanför dörren. Men ändå. 1 meter snö på julafton. När familjen sitter samlad vid julgranen och det är dags för julklappsutdelning. När man känner doften av julskinka och varm glögg. När man ser stora snöflingor i skenet av lyktstolpen ute på trottoaren. Denna gemenskap man ständigt är omgiven av under julen är oslagbar enligt mig. Julen är nog den helt klart bästa högtiden på hela året. När man var liten var julklappar det allra viktigaste. Och man hörde mormor säga: När barnen blir större kommer dom förstå att meningen med julen är inte bara alla julklappar.
Fast jag kommer nog alltid vara som ett litet barn som dagen innan julafton är helt överfylld av förväntan. Och har svårt att komma till ro för att man ständigt ligger och längtar tills man får slå upp ögonen, och inse att idag är det 24 december. Julafton.
Jag förstod det inte då men nu inser jag att julklappar inte är allt. Gemenskapen. Stämningen. Värmen. Det är som att man slår 2 flugor i en smäll, fast i det här fallet är det fler flugor än 2.
Julen betyder förvånansvärt mycket för mig. Det är en av dom få gånger på året som min familj och släkt är samlade, på riktigt. Vid till exempel födelsedagar är det inte samma grej. Det är på julen som det är allra bäst.
Snart, mycket snart är det första advent och då är det dags att tända första adventsljuset. Åh, underbart! Julen är underbar, faktiskt. Enligt mig.
Hej.

So damn good

Idag är det onsdag, och det betyder att det är Grey's Anatomy-kväll. Så klockan 21 bänkade jag framför teven, och där satt jag fastklistrad i en timme. Vilket underbart program. Åh, slutet var ju helt perfekt. Hihi.
Och igår var det tisdag, och då betyder det att det FÖRST var Ugly Betty klockan 20 SEN Desperata husfruar klockan 21. Jag bara måste säga att Ugly Betty är ju helt grymt. America Ferrera, som spelar Betty, är ju fantastisk. Hon är en sån där kvinnlig skådespelerska som är en grym förebild. Jag menar, se på henne! Hon är stark i sig själv. Både i sin roll och i sin verkliga roll.
Se på dom flesta andra kända skådespelerskor. De strävar efter att se så perfekta och felfria ut som möjligt. "Kameran lägger på 10 kilo". Skit samma! America är som hon är, såsom hon vill vara. Och det är så jäkla bra. Sjukt bra. Hon är som sagt någon att se upp till, helt klart.

The only exception

Dagen igår var sådär. Lite upp och ner. Är lite oroad efter igår, men. Fast det är väl bäst att försöka låta det vara just nu. Mer säger jag inte.
Eftermiddagen och kvällen spenderades i kyrkan. Jag stannade inte kvar till kvällsfikat, jag kilade istället hem innan mässan. Jag var väldigt trött, jag längtade bara efter att få krypa ner i sängen. Så jag orkade inte riktigt vara kvar.
Idag däremot har det varit en bra dag. Allt har runnit på som vattnet i forsen. Fast bortsett från två jobbiga brandalarm på eftermiddagen. Dom utlöstes båda två inom loppet av typ 30 minuter. Det är så förbannat drygt. Hur kul är det att stå ute i kylan i typ 10 minuter varje gång ett alarm tjuter när det inte ens brinner någonstans? Nej, det är fan inte kul. Okej, jag kan erkänna att i vintras, förra vintern alltså, när det var sådär sjukt mycket brandalarm var det lite skönt att få gå ifrån lektionen lite då och då. Att få sig en liten bensträckare. Men nu är det bara irriterande. Vi alla har fattat grejen liksom. Brandalarm är sooo last year, haha. Suck.
Efter vi slutat bestämde jag och Jeanette för att ta en fika på stan, så vi började vandra neråt to the town. När vi var där och nästan precis skulle gå in på ett fik smsar mamma och säger att det är mat klockan 17. Klockan var då 16.30, så det vara bara att säga adjö till fiket. Man blev lite irriterad, fast det visade sig senare att det var helt klart värt att inte fika. Mamma hade nämnligen lagat iordning en kycklingwok, vilket Linnéa älskar!
Nu sitter jag här, och spelar lite skön musik. Just nu Beautiful - Eminem. Jag tror jag avgudar Eminem. Det har jag alltid gjort så länge jag minns. Det började väl på grund av min bror som alltid spelade Eminem på högsta volym. Och det var längesen, väldigt längesen.
Hans musik är awesome. Verkligen. Hans lite äldre låtar = kärlek. Helt klart! Typ Like toy soldiers. Det är fina grejer.
Jag funderar på att ta med mig Eminem i hörlurarna och kila iväg till ICA och köpa något mumsigt att tugga på. Kanske cashewnötter. Åh, cashewnötter är ju så läskigt gott! Jag skulle aldrig klara mig utan de. Herregud. Jo okej, cashewnötter för det bli! Det ska jag köpa. Deal.
Hejsvejs.
Glömde skriva att jag har huvudvärk! Ovanligt, väldigt ovanligt.. Jäkla skit.

Manhattan

Det känns lite skumt, men jag tänker inte ens på att jag har huvudvärk längre. Det har blivit som en vana. Att varje dag får jag ont i huvudet. No big deal liksom. Låter det normalt? Nej, jag tänkte väl det. Så imorgon har jag äntligen min efterlängtade läkartid. Eller nja, kanske inte riktigt efterlängtad. Det beror nog på hur man ser det. Inte kul att besöka sjukhus. Inte kul att få ta massa tester. Nej. Men det känns skönt att jag kanske får reda på vad det är som orsakar huvudvärken.
Nu har jag ont i huvudet. Igår hade jag ont i huvudet. I förrgår hade jag ont i huvudet. Jag hade ont i huvudet alla dagar 2 månader tillbaka.
Sjukt att jag börjar lära mig att koncentera mig med en huvudvärk som gnager innanför skallbenen. It is not good. Hell no.
Huvudvärken blir inte roligare när mamma nyss har duschat och sprutat på sig parfym. Och defintivt inte om jag har fönstret öppet och grannarna står ute på balkongen och röker. Oh nej, verkligen inte roligare. Får ondare av minsta lilla doft. Gash, kill me. Kom på en till grej som dödar mitt huvud. När mamma tänder på en rökelse och tänder alla sina doftljus. Haha, det blev mycket grejer om mamma. Men det är ju inte hennes fel att jag har huvudvärk, nu råkade det bara vara så att det gör ondare av parfymdofter, rökelse och doftljus. Och det råkade också vara så att mamma använder parfym, och tänder rökelser och doftljus.
Nu blev det lite rörigt. Jag ville egentligen bara säga att jag äntligen har min läkartid imorgon. Så ja, svejs.

Hey you

Det känns som att alla positiva känslor inombords har börjat komma tillbaka. Dom försvann där ett tag. Men nu. Nu är det på topp igen. Bortsett från det som hände imorse känner jag mig pigg inom mig. Pigg i själen typ. Trött och seg och svag och skakig i kroppen, men förutom det. Ja, då känns allt kanon! Kanoners patroners.
En sån här dag var något jag klagade på tidigare idag. Att allt gick långsamt. Det fanns inget bra på tv. Alla var ute eller i skolan. Men egentligen, en sån här dag kan vara precis vad man behöver. För det första bör man ju vila om man inte känner sig okej. För det andra får man all tid i världen att verkligen vila, både "kroppen och själen". Den här ensamma tiden är bra till att tänka. Rejält bra. Man kan nog komma fram till en hel del nödvändiga och mycket värda saker. Allt ifrån att man kommer fram till att gardinen i vardagsrummet har en nyans av guld till ett stort beslut i vardagen. Ja som sagt, det finns mycket.
Nej, nu ska jag sluta. Ska slå på teven och kolla på One tree hill. Jag såg nu i tidningen att det äntligen börjar något vettigt som man kan se på. Hej.

Iris - Goo Goo Dolls

We got something

Den här dagen kommer bli spenderad hemma i min ensamhet istället för i skolan. Imorse när jag stod i duschen var jag nära på att svimma, allt svartnade framför ögonen. Och nu mår jag inte riktigt bra. Jag känner mig ganska svag och skakig i kroppen. Överansträngd typ.
Det var lite skönt i början av morgonen då jag kunde krypa ner i sängen och somna igen. Men nu sitter jag här, kroppen känns svag och skakig som sagt, och jag är förbannat uttråkad. Alla är i skolan, så man har inte ens någon att prata med. Mamma jobbar. Det finns inget bra på tv. Just nu är det nämligen ett program om en tecknad gris som flyger genom Sverige. Ett riktigt stylat djur måste jag säga. Den har en lila tuppkam med en ring i näsan. Har även en blomma tatuerad på högra arman. Och går på två ben. Vackert! Fast det är ju i för sig tecknat, då är allt möjligt. Men ändå. Något måste man ju klaga på när man ligger hemma och är lite borta. Men jag klagar ändå inte, ville bara påpeka. Och nu känner jag hur intressant allt blev helt plötsligt. Suck.
Goo Goo Dolls kommer få göra mig sällskap idag. Låten Iris är väl helt underbar? Den går att spelas om och om och om igen. Jag tröttnar aldrig. Jag har nog alltid haft den på någon spellista i flera år, i 4 år kanske. Det är en klassiker, och en klassiker tröttnar man inte på. En klassiker förblir en klassiker.
Grisen jag talade om har kommit till Norrland nu. Han är ute i vildmarken och åker skidor ser jag. Och hejsan hoppsan, nu störtade han in i ett träd. Söt gris. Fast det kanske är en hon förresten?
Nu ser ni hur jäkla tråkigt jag har. Jag sitter och kommenterar vad en tecknad gris med lila tuppkam gör. Det här kommer sluta illa, så illa. Haha.
Känns som att det här inlägget blev lite snurrigt, men ha lite överseende tack. Puss!

En bild från somras. Såg att det var lite brist på bilder i de senaste inläggen, så varför inte slänga in en halvt somrig bild liksom?

Man kan äga guld och silver, inte en människa

Jag tror inte man skulle kunna säga att jag är pigg. Igår somnade jag vid halv 2-tiden. Vaknade 10 imorse. Gick upp, sa god natt (jag var som sagt väldigt trött) till mamma. La mig i sängen igen. Och somnade som en sten. Men nu har jag alldeles precis vaknat. Jag vaknade av att mamma hade dragit igång dammsugaren medans hon samtidigt pratade i telefon, hon stod alltså och gapade för fulla muggar. Jesus. Så jag pallrade mig upp och av min förvåning upptäckte jag även en sovandes bror ute på soffan. Lite sliten kanske.
Strax blir det lunch, lite plockmat från igår. Lite tacos och annat gott.
Jag ska nu ta på mig utmaningen att försöka väcka min slitna bror. Ska kanske rita lite morrhår i ansiktet på honom medans han sover som djupast. Och sen en kattnäsa också. Vipps så har min bror förvandlats till en av dagens fjortisar! Det skulle vara riktigt kul. Fast om jag känner min bror så kommer han inte bli världens gladaste, så jag låter morrhåren och kattnäsan förbli en tanke.
Idag skulle jag först kila ner till stadsbiblioteket och låna lite böcker om Sverigedemokraterna, som är mitt specialarbete. Jag har berättat om allt det förut. Men så trött som jag var, och är, blir det nog inget bok-lånades idag. Jag får nog spara det till veckan. Istället för det ska jag faktiskt leta runt på nätet efter en massa fakta. Något måste jag ju göra! Typ.
Jag måste klaga lite på vädret också medans jag ändå är igång med att skriva. Jag har nyss skrivit om hur trött jag är. Och ni kan ju banne mig inte tro man blir piggare när man slår upp ögonen, drar isär gardinen och ser detta väder. Okej visst, jag håller med om att det kan vara mysigt. När man är inne. Man ligger i soffan, ser på en bra film. Dricker te eller varmchoklad. Bakar muffins. Pluggar kan man göra också! Bara en skön dag eller kväll under denna årstid. Ja iallafall. Det jag skulle komma fram till är att man bara blir ännu mer trött och seg. När man borde vara pigg och alert så blir det ju helt tvärtom. Typ sittandes halvsovandes på en lektion i skolan, pga vädret. Det låter välbekant. Fast jag kan inte säga att det enbart är vädret som gör att man sitter halvsovandes på en lektion, men ni förstår vart jag vill komma? Ja, bra.
Nu ropar magen och säger att den är hungrig, så nu ska jag äta lunch. Ciao.

Closer

Dagen började med att Adam kom över hit. Vi satt och pratade med mor min tills det var dags för henne att bege sig ner till stan. Vi kikade på tv ett litet tag tills det var dags för oss att börja kila till honom. Det blev en långpromenad. Eller inte så superlång kanske, men ja. En promenix blev det! Hans mamma fyllde år idag, så vi tänkte överraska henne med att baka. Så vi satte igång med att baka två kladdkakor. Det blev helt klart lyckat. Tycker jag. Riktigt mumsigt. Framåt kvällen kom resten av familjen, då det blev middag, tacos + fika, vilket var kladdkakorna. Resten av kvällen spenderades framför teven med en hel del bra filmer och program.
Och så som jag berättat nu så verkar dagen varit toppen. Det kan man lugnt säga också. Helt klart grym.
Jag har väl inget mer direkt att berätta om idag. Hmm. Imorgon blir det förmodligen lite plugg. Ska fixa lite inför specialarbetet och kanske läsa i engelskaboken som det sedan blir redovisning på. Nu tog det slut på ord, så godnatt!

Helt underbar låt. Texten. Allt. Herregud. Får rysningar i hela kroppen. Låten har lite historia, men nu är den bara otrolig. No more.

On the radio

Idag är det fredag den 13e som sagt. Och ingenting hemskt har hänt. Inget med otur att göra. Fast det är typ 8 minuter kvar på detta dygn. Peppar peppar, ta i trä! *Knackar i sängbordet, som är gjort av trä*
Som jag skrev tidigare brukar allt bli tvärtemot otur på en fredag den 13e. Allt blir liksom extra bra, och det blev det även denna fredag den 13e. Kvällen spenderades på Gränden med brudarna, och jag menar, bättre än så kan det ju inte bli!
Jag tror jag bara ville försäkra er om att jag fortfarande lever, pga otursdagen. Och nu är klockan 00.01, så nu är det över. Klockan var 23.52 när jag började skriva, så ja. Men jag överlevde! Utan otur. Hihi, oj. Såg nu att det tog typ 8 minuter att skriva 12 meningar. Känner mig seg som en snigel med en sköldpadda på ryggen. Men det är inget jag kan göra något åt just nu.
Nej, nu ska jag kila härifrån. Mamma och hennes manvän sitter ute i vardagsrummet och ser på nån film. Så funderar på om jag ska ut dit och kika på filmen med dom. Hmm. Jo så blir det. Hej!

-Mamma, är det OK om jag tar lite nötter?
-Ja visst, men kom ihåg att du blir vad du äter.... EN NÖT! *mamma skrattar och kippar efter andan*

Ja, vad ska man säga. Hoho.
Just ja. Idag är det fredag den 13e. Inget hemskt har hänt än, men kvällen är inte riktigt slut än. Fast jag har aldrig haft oturen med mig på en "fredag den 13e". Har konstigt nog haft extra tur. Eller mått extra bra. Oturen kommer de andra dagarna. Typ.
Ville förresten bara dela med mig utav mammas lilla nöt-skämt, haha. Jag skrattar lite åt det faktiskt. Av tråkighetens skull. Och så ville jag dela med mig av mina fredag den 13e-upplevelser. Eller vad man nu ska kalla det. Hej svejs!

I can see the future

Dagen spenderades i skolan, med franskaprov direkt på morgonen. Hej och hå säger jag bara. Det känns inte riktigt bra. Även fast jag pluggade i flera timmar i onsdags så känns det som att jag var helt oförberedd. Inte kul. Inte okej.
Igår förmiddag hade jag utvecklingssamtal. Fick reda på resultet på SO-provet om andra världskriget som vi gjorde för ett par veckor sen. Eller inte det exakta resultatet, men antingen så blev det ett VG+ eller MVG. Jag känner mig väldigt nöjd faktiskt. Jag började plugga 1½ vecka innan provet skulle vara, och det lönade sig förmodligen. Det känns toppen!
Efter skolan kilade jag ner till stan där jag mötte Adam. Därefter tog vi bussen till honom. Hela kvällen blev en filmkväll. Riktigt toppen. Tog bussen hem vid 22.30, så jag var hemma runt 23-tiden.
Idag iallafall fick vi sluta 20 minuter tidigare. Någon liten buse satte på brandalarmet. Moget! Så ja, vi fick sluta. Det var i för sig positivt, men ja. Jag och Jeanette gick hem till mig, lämnade massa böcker och gick sedan hem till henne. Det blev ett litet mini One tree hill-maraton. Efter kanske 3-4 program började jag vandra hemåt. Nu har jag hamnat här, sitter och kollar runt lite. Lyssnar på lovely musik.
Fast nu ska jag få i mig lite mat. Känner hur magen kurrar. Hihi. Ciao!

Mer än någonting annat

Det står skrivet i pannan att man väcker en ångest när man släcker en annan

Dagen har varit helt okej. Eller lite mindre än helt okej kanske. Eller nja, typ. Dagen var bra tills sista lektionen då det var dags för fysikprov. Som det känns nu så gick det nog helt åt skogen. Som jag nämnt förut så är fysik inte ett av mina starkaste ämnen. Don't like it. Jaja. Jag kan iallafall trösta mig med att jag inte vill syssla med något inom fysik, kemi eller biologi ute i vuxenvärlden. Det gör grejen lite bättre. Och ja. Det blev väl lite knasigt när provet var över också kan man säga. Jag kommer ihåg att när jag skrivit sista frågan på provpappret slängde jag in massa papper i pärmen, sedan gick jag fram till läraren och lämnade fysikboken. Därefter gick jag till mitt skåp, sedan började jag gå hem. När jag var kanske 5 meter bort ifrån husporten ringde Jeanette och sa att någons prov fattades. Och frågade om det var mitt.
- Nä, jag lämnade ju in det? Eller...? sa jag.
Då visade det sig att jag hade lagt provet i pärmen. Istället för att lämna provet lämnade jag boken. Score! Haha, knasboll är jag.
Nu sitter jag iallafall här och pluggar franska. Och det har jag gjort enda sedan vi slutat.
Puss.

Hero

Besöket på John Bauer igår kväll var riktigt välbehövt. Skolan verkar vara väldigt bra. Men måste säga en grej bara. Det var inte så att man kände att man klev in i en skola. Till exempel, Gideonsbergsskolan. Det är ju en riktig skola, till utseende både på utsidan och insidan. Någon som fattar hur jag menar nu? Haha. Komplicerat det där blev men ja iallafall. JB såg ut att vara helt nyrenoverad, och det var liksom. Hemtrevligt. Ja, hemtrevligt var det tamefan. Så det var lite annorlunda. Fast positivt såklart.
IT-media linjen där låter sjukt bra. Det känns som att det skulle vara något som passar mig. Men jag ska inte säga någonting nu. Det kan ju ändras. Fast i för sig. Jag har alltid tänkt att media-linjen skulle vara något för mig. Alltid. Nog om det nu.
Om 45 minuter ungefär börjar skoldagen med idrott, där vi spelar basket. Ser inte fram emot det supermycket, har ont i huvudet. Ovanligt.. Det dunkar verkligen uppe i skallen. På tisdag ska jag till läkaren så dom får kolla upp vad det är för problem. Är så jäkla trött på detta nu.

I eftermiddag har jag fysikprov. Jag är lite nervös inför det, men det får gå som det går!
Strax ska jag kila iväg och möta Jeanette, sedan ska vi till skolan. Puss!

Open book

Ganska seg dag har det varit. Även fast det inte var så exremt jobbiga lektioner tog allt extra lång tid. Jag fick nog heller inget gjort. Eller knappast mycket. Skrev lite på svenskauppgiften som ska vara klar på torsdag. Typ det. Känns det som iallafall. Jaja.
Mamma kom och hämtade mig vid halv 2-tiden, därefter åkte vi till vårdcentralen. Jag tog lite prover, blodprov bland annat. Det var nå strul med apparaterna så vi får vänta tills imorgon då vi får veta några resultat. Orkar inte vänta en hel dag. Vill veta nu. Skriver väl kanske imorgon anledningen till varför jag fick ta prover.
Strax ska jag öppna fysikböckerna och plugga som en häst. Vi har prov imorgon, och det känns inte helt okej. Tycker nämligen inte om fysik. Knasigt ämne. Usch och fy.
Om en timme eller två ska jag börja kila till John Bauer där det är öppet hus. Jag har funderat lite på den skolan. Den verkar bra. Och har en hel del bra linjer. Så ja, vem vet. Vi får se hur jag tycker och tänker efter ikväll. Och när jag kommer hem måste jag plugga franska. Prov på torsdag. Det känns inte heller okej. Fast där förstår jag iallafall något som vi jobbar om. Men fysiken. Jag är som en groda utan ben. Hopplös.
Hopplös känner jag mig. Men vem vet. Det kanske går!
Och förresten. Idag fick jag tillbaka min novell om första världskriget som vi höll på med för någon månad sen. Det blev ett MVG- och det känns underbart. Jag ville bara dela med mig lite av min lycka. Puss.

Det kan bli riktigt bra det här

Skoldagen har runnit på i ganska lagom takt. Jag hade redovisning om Winston Churchill idag. Det känns som att det gick åt skogen, helt åt helvete.
Håltimmen på eftermiddagen spenderades på Runes med tjejerna. Tackar gud för att Runes finns. Det kan rädda dagen ibland.
Efter vi slutat skolan kilade jag och Jeanette ner till stan. Det blev en fika på Gränden som bestod av en mumsig kladdkaka. Så duktiga som vi är pluggade vi lite under tiden. Eller nja, vi gjorde uppvärmnings/idrotts-schema. Det var tänkt att vi skulle plugga fysik till provet som är nu på onsdag, fast det kom vi inte så jättelångt med. Det blev mest massa prat och sådant skoj! Men idrotts-grejen blev iallafall klar, och det är vi stolta över.
Nu sitter jag hemma hos mamma efter en helg hemma hos pappa. Det ser inte så fint ut i mitt rum just nu. Kläder överallt, väskor och packning i hela rummet. Så jag ska nog ta och fixa till här strax. Bädda sängen, ta undan alla kläder. Och sen sist men inte minst måste jag plugga. Måste plugga som en riktig dåre till och med. Fysik. Franska. Sedan ska jag även leta efter mer info om Sverigedemokraterna, som ska bli mitt specialarbete. Jag säger bara en grej. Dom är ett par riktiga jäkla idioter. Kände bara för att få det sagt.
Nyss kom mamma in och sa att det blir middag om en kvart kanske, så jag skjuter upp städningen och plugget någon timme. Be för att jag även tar tag i det ikväll och får någonting gjort.
Puss.

Screaming hallelujah

Kusinerna & syskonen + födelsedagsbarnet!

Som jag skrev i ett tidigare inlägg, att jag oftast blir lite småsjuk när jag sovit dåligt under en längre period. Har det inte blivit så nu eller? Jo. Sitter här med en hals som gör ontontont. Pappa tyckte jag skulle gurgla munnen med saltvatten, det hjälper tydligen mot halsonda. Men det låter ju inte gott. Eller det är rättare sagt inte gott. Fy och tvi.

Dagen igår var iallafall supertrevlig. God mat, gott fika och bra sällskap. Alltid är det lika trevligt att träffa galna släkten. Mot kvällen åkte jag över till Adam där vi kikade på 3 halva filmer. (?) Vi började kolla på Shrek 3, men vi tröttnade efter en timme. Vi bytte till Resident Evil, men tröttnade efter en halvtimme kanske. Sist men inte minst bytte vi till Troja. Efter hälften av den filmen hade gått skulle jag helt plötsligt hem. Timmarna bara rann iväg. När jag kom hem runt 1-tiden hade pappa varit så gullig som bäddat till mig och Malou uppe i gästrummet. Det är nämligen så att två av mina kusiner stannade här över natten så dom fick sova i våra rum.

Nu sitter jag här och pratar lite med Malou, Morgan och Andrea, hans flickvän. Gulle. Och nu ska jag säga hejdå till kusinerna som ska börja rulla hem till Göteborg. Tja!

Födelsedagsfirande

Next time you point a finger I'll point you to the mirror

Idag som sagt ska vi fira min farmor som fyllt år + så blir det släktträff. Riktigt trevlig må jag säga.
Alla kommer om 1½ timme ungefär så strax ska jag hoppa in i duschen och fixa iordning mig. Senare ikväll när gästerna har börjat kilat till kojs ska jag bege mig ut till Klockartorpet till Adam, det blir en filmkväll ikväll också.
Imorgon däremot kommer det bli en mördar/plugg-dag. Jag har bestämt mig för att plugga franska, fysik och matte. Wish me luck. Vi har franska- och fysik-prov nästa vecka, och jag kan inte påstå att jag förstår mycket av fysiken. Herregud nej. Och till franskaprovet behövs det plugga mycket, stort prov liksom.
Nu ska jag gå och slå lite på bror min, sen kallar duschen på mig!

Jag måste bara slänga in en såhär också, som de flesta andra också gör har jag sett.
Dagens låt: Paramore - Hallelujah

Paramore - When it rains

Jag säger bara: Äntligen helg!
Den här veckan har varit så otrolig stressig. Plugg hit och dit, massa ärenden hit och dit. Jag har heller inte fått den sömn som jag behöver. Ni ska veta att när jag inte sovit ordentligt under en längre tid, som nu under den här veckan, mår jag inte bra. Jag blir hängig, irriterad, blir oftast sjuk - förkyld alltså och så självklart trött. Visst, alla står väl inte på topp när man sovit dåligt men det är illa för mig. Min huvudvärk har dessutom inte gått över, och omöjligt att huvudvärken blir bättre med för lite sömn. Och det här med huvudvärken då.. Jag vet inte riktigt hur många gånger jag sagt det, men jag är så förbannat trött på att ständigt ha ont. Från morgon till natt. Det går inte att tjata ut det med att klaga på att jag har ont, för det är sant varenda jäkla gång.
Iallafall. Idag ska ni veta att min underbara farmor fyller hela 91 år! Hipp hipp hurra. Så imorgon blir det släktträff/födelsedagsfirande hemma hos oss. Farmor blir firad här alltså. Det ska bli trevligt att träffa alla kusiner och kusinbarn som man träffar högst en gång per år, och självklart allt fastrar och farbröder. Min pappa har en stor familj, 6 bröder och 1 syster har jag för mig. Tyck inte det är konstigt att jag inte riktigt har så stor koll, så är det bara därför vi nästan aldrig ses hela släkten.
Lite senare ska jag bädda iordning min säng med massa kuddar och kika på någon film, och snart ska jag gå ner och knycka ett äpple ur kylen och dricka ett glas med cola. Mmmmm.
Hej!

You

Dagen i skolan gick någorlunda snabbt ändå. En hel del jobbiga lektioner fast jag tog mig igenom det överlevande! Direkt efter vi slutat, runt 15.30-tiden åkte festfixarna upp till kyrkan där vi skulle förbereda halloween-festen för konfirmanderna. Jag måste säga att det blev lyckat, faktiskt. Konfirmanderna uppskattade det och tyckte hela grejen var kul, och det är väl huvudsaken antar jag?
Jag måste bara berätta en grej. Vi alla assistenter var överens om att vi ville skrämma skiten ur dom, så vi fixade oss riktigt creepy. Vi hade även en peruk med långt, svart, stripigt hår. Ni vet The Ring-håret? Den fick jag ha på mig. I ansiktet var jag alldeles vitsminkad med svarta ögon. Så när konfirmanderna kom in genom dörren var det helt kolsvart, svart som natten, i hallen. Och där står jag + resten av assistenterna. Alla såg sjuka ut på sitt lilla vis, tro mig. Men ja, iallafall. Det var ett gäng tjejer som kom in och såg oss. Började skrika. Sprang runt. När de lugnat ner sig hängde de av sig jackorna, som vanligt liksom. Då börjar jag gå mot dom, lite creepy, lite zombie-aktigt you know. Och tjejerna skriker: The Ring-tjejen! Den kommer mot mig! Hjälp!
Haha, förlåt, men det var kul. Fast jag förstår tjejerna till hundra procent. Jag blev helt seriöst riktigt jäkla rädd när jag såg mig själv i spegeln. Vidrigt var det. Jaja, iallafall, det blev lyckat!
Nu ska jag äta lite, har knappt ätit på hela dagen. Det har varit fullt upp med skolan och festen hela dagen. Så, tjao!

Candle

Denna skoldag blev väldigt kort. Ovanligt kort för att vara en onsdag. Vi började 10 med idrott som första lektion. Där var det basket-lirande som gällde! Därefter lunch. Sedan matte i kanske 15 minuter. Både musiken och fysiken var inställd så efter mattelektionen var skol-dagen slut. Jag skulle egentligen slutat 15.40, men istället för det fick jag gå hem 12.15. Fast jag klagar inte. Runt 14-tiden hoppade jag på bussen som tog mig till stan där jag mötte Adam. Det blev en fika på Gränden. Mysigt ställe helt klart! Efter någon timme på Gränden hoppade vi på bussen som tog oss hem till honom. Där blev det film-tittandes. The Ugly Truth till och med. Söt film! Och jag bara måste säga att det snöar! Ifall ni inte upptäckt det ännu. Älskar't! Det är så otroligt mysigt. Eller iallafall när man har tillräckligt med kläder på sig så man inte går runt stel som en isbit. Inte kul. Fast när jag säger att jag älskar när det snöar menar jag inte att jag inte älskar sommaren. Jag tycker båda årstiderna är lika bra på sina vis!
Jag längtar tills december kommer. Det är även då alla julkänslor och julstämningen kommer. Bland det bästa.
Strax ska jag börja fixa lite inför imorgon. Vi ska nämligen ha en halloween-fest för konfirmanderna. Och man måste komma utklädd. Det känns kul att man fortfarande kan hålla på med sånt även fast man växer upp. Det känns bra. Nu ska jag försöka slita mig ifrån datorn och göra något vettigt, som till exempel är att dammsuga, och som jag sa nyss: fixa inför imorgon. Puss.

Misery business

Inget speciellt har hänt dom här dagarna, det har bara varit skola om dagarna, sedan slapp och plugg hemma om kvällarna. Idag har jag varit i kyrkan sen 16-tiden ungefär. Men innan det blev det ett besök på Runes av mig, Andrea och Fanny. Lovely. Nu ska jag kika på älskade Ugly Betty. Detta blev ett kort inlägg, hoppas du överlever. Kram!

Pretty

I fredags som sagt blev det en tripp till stan. På lördagen åkte jag hem till Jeanette som äntligen, efter en lång vecka, har kommit hem från Turkiet! Lite senare mot kvällen kilade vi hem till Gabriel där han och Bastian befann sig. Framåt 22-tiden förflyttade vi oss till Bastian där det blev skräckfilm på hög nivå! Det blev iallafall en riktigt bra kväll, lagom fartfylld. Natten spenderades hos Jeanette. Imorse vaknade vi runt halv 11 ungefär. Det blev en seg morgon, vi orkade inte riktigt dra oss upp ur sängen. Men vid halv 1-tiden slog det oss att vi var otroligt sugna på kaffe så vi bestämde oss för att knalla ner till stan för att ta en fika. När vi väl var där nere blev det inte så mycket kaffe för våran del. Det blev mest affär-springande och kläd-prövande. En tröja fick följa med mig hem, och jag är helnöjd! Tröjan är på bilden där nere.

Efter ett par timmar på stan började vi dra oss hemåt till henne igen där vi åt lunch. Och fixade även iordning lite kaffe till oss. Vi som var så sugna på morgonen. Så nu fick vi vårat kaffe! Runt 18-tiden cyklade jag vidare till mormor där jag blev bjuden på middag ännu en gång. Tack mormor. Och nu sitter jag här och tar det lugnt. Lyssnar på musik, kollar på lite bilder och filurar. Puss.